Godis-Evolution i klickerträningen

Den stora missuppfattning om klickerträning är att

• det betyder ett konstant inmatning av godis 🥕
• om man har börjat med godis bli man beroende av de 🥕🥕
• man inte kan göra något utan godis framöver 🥕🥕🥕
• godisgivan bara öka och öka 🥕🥕🥕🥕

Nu har jag redan skrivit det: det är en missuppfattning! En fördom av de som inte vet så mycket om klickerträning. Eller ett misstag av de som har missförstått klickerträning.

Men hur är det nu egentligen?
Jo, när man introducera klickerträning till sin häst då behöver man en hel del matbelöning. Ja, jag skriver mat, inte godis! För jag vill använder något utan socker, med låg näringsvärde och som inte är hästens favoritmat - något som hästen äter men som inte är jättesmaskig. Höpellets är bra!!! 🟢

Okej, i första början behöver man mycket matbelöning. Så att hästen fattar att det lönar sig att göra det man vill. Att den förstår sammanhanget mellan klickerljudet och belöning.

Sedan, när man kommer till nästa steg - lära hästen en speciell uppgift t.ex. lyfta hoven vid ett kommando behöver man I BÖRJAN också en hel del mat. Men ju längre man kommer, så mindre matbelöning använder man. Till slut sitter kommandot och beteendet så pass bra, att man inte ens matbelöna det varje gång utan bara då och då. VAD????? CHOCHERANDE!!!!!

Nu avslöjar jag en hemlighet: Detta är den mest kraftfulla belöning som finns. När hästen inte vet om den få något eller inte, så anstränger den sig varje gång i hopp om mat.
Få den däremot mat varje gång ta den det för givet och dess entusiasmen försvinner med tiden, hovlyftet blir bara så där.

Känner du igen det?
Har du en hund som du som regel inte mata från bordet men som ser ack sååå söt ut att den hemligt få en godbit från bordet då och då ändå?
Den hunden har lärt sig att det lönar sig att vara uthärdig med att vara söt ... till slut kommer en godbit.

Eller, men det leder lite för långt nu, vet du att vissa personer härda ut i dåliga relationer. För det finns fina stunder även där. Och för dessa stunder lever de. Dessa stunder är deras "belöning".

Detta kallas för variabel förstärkning och är ett kraftfull instrument som man måste använder med försiktighet.

Sammanfattningsvis
...kan man säger: i början av klickerträning och när man börja med en ny uppgift behöver man ganska mycket mat. Beroende på hur skicklig man själv är att lära hästen det man vill så kan mängden mat minskar ganska fort. Den minskar successivt i alla fall.

Är man tydlig och konsekvent i hur man belönar, så uppstår inga problem med tiggiga hästar förresten.

Kunde jag övertygar dig? Hör av dig, jag vill veta  ⬇ 💖